04 september, 2009

The beauty in confirmation of critical choices

Sprang till busskuren genom ett ösregn av sådant storskaligt mått att ingenting förmådde hålla sig torrt, ja inte ens kalsongerna, innan man nådde kurens skyddande tak. Bussen andades kvav och fuktig luft från kombinationen av blöta, halvsvettiga och morgontrötta studenter. Inte för att det bekom mig. Jag reflekterade istället över de flertaliga och oväntade påträffanden som skedde under gårdagen. Sprang in i M, ett glatt återseende efter gemensamma studier under förra terminernas kompletteringar som nu börjat på T5. Hon sken som en sol och trivdes som fisken i vattnet. Minuten senare krockar jag nästan med S, som mig tillika doktorand men började läkarutbildningen en termin före mig. Hon beskriver den fantastiska känslan över hur otroligt rätt hennes val kändes när hon gjorde sin första utplacering under förra terminen med en smittande passion följt av ett uppmuntrande "du ska själv få se hur det känns, det är helt magiskt...". Som om det hela inte vore nog möter jag minuten senare J i förbifart, dåvarande doktorand där jag skrev mitt exjobb och nu läkarstuderande, varpå han kort men brinnande berättar hur spännande allting är. Utanför blodcentralen blir det bara löjligt då jag träffar på min tidigare klasskamrat R som nu går terminen över mig. Han bekräftar alla tidigare personers erfarenheter och upplevelser och vi pratar om en spännande framtid som väntar oss båda. Någon timme senare hojandes på väg hem hör jag någon ropa "tjenare 'doktoranden'" och då har jag M i ryggen. Studiekamrater på vår tidigare utbildning, studiekamrater på förra årets komplettering om än han hoppade på T6 lite tidigare än undertecknad. Kandidatsnacket drivs vidare emedan fötterna pedalar fram längs stadens cykelvägar. När vi tar olika riktningar känner jag mig så stärkt i de beslut jag slutligen tagit om än de inneburit en viss problematik på olika fronter.

Idag började således även klinfyskursen med dagens fokus på EKG. Mycket intressant och lärorikt om än min bröstkorg besudlades på brösthår enligt ett fläckvist förutbestämt mönster, allt för det medicinska utlåtandet "något långsam sinusrytm, i övrigt normalt EKG".

Jag börjar T6 om några veckor.

Jag ska bli läkare så småningom.

Fifan, det känns rätt häftigt.

2 kommentarer:

Marie sa...

Tjoho! :)

De där stunderna när man känner i magen att något är rätt, de är väldigt coola.

Fredrik sa...

Mårr, väldigt coola. De dyker tyvärr upp rätt far in between.