20 september, 2010

Att vända något ovärdigt till något viktigt

5.7 procent. Det är faktiskt, när man slår ut det på individbasis, en jävla massa människor som föredrar en ideologi och retorik född ur nynazism och rasism. Och kanske är det just det som ger det syrligt krypande obehaget längs ryggraden - det är faktiskt en jävla massa människor som går omkring och tycker på det här sättet. Min juvenila tolkning är självfallet att de som röstat på SD egentligen inte har den blekaste aning om vad de faktiskt bidragit till, men mitt intellekt säger dessvärre något annat - de vet exakt vad de har röstat på och de står för åsikterna i fråga. Hur man medvetet kan tycka människor har ett fluktuerande värde baserat på utseende, religionstillhörighet eller än värre, neka människor om rätten till ett värdigt liv när de försöker få en fristad i ett land då de i sitt egna land hotats till livet och fått bryta upp från de enda rötter de tidigare känt. Det skrämmer mig. Att så många människor i ett land som detta besitter sådana åsikter.
Men samtidigt måste jag tro att det ur denna sorgens svarta dag kan spricka goda skott då så många visar sin smutsiga byk och fula trynen till allmän uppvisning. Dessa människor synliggörs och kvarstår inte i det fördolda utan tvingas yttra sina åsikter med en spotlight i sina ansikten. Det gör det enklare att vända just dessa människor ryggen, och famnen mot de människor som behöver det.

Inga kommentarer: